Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Diktpodden: #3 Johan Ludvig Runeberg

Fredrik och Basse läser Runeberg.

Vi läser ett utdrag ur dikten Döbeln vid Jutas, ur Fänrik Ståls sägner.
Den som valt dikten är Fredrik Mandelin, som tar oss med på en svindlade färd från högstadiet i Holmsund till segrar och nederlag i Österbotten. Däremellan diskuterar vi litterär romantik, realism och bakelser.
I Diktskolan handlar det om slutrim.
Läs dikten nedan.
Välkomna!

Döbeln vid Jutas (utdrag)
/—/
”Herr doktor, flärd är mycket, som vi dyrke, 
Och bland fritänkare är jag visst en; 
Två ting dock lärt mig akta läkarns yrke: 
Min bräckta panna och min vän Bjerkén. 
Vad ni förordnat, har jag därför tagit, 
Har som ett barn här legat och fördragit 
Det batteri, ni radat på mitt bord. 
Jag vet det väl, ni följer konstens lagar: 
Men binda de mig här för timmar, dagar, 
Så bryt dem som en man, det är mitt ord.

Jag vill, jag skall bli frisk, det får ej prutas, 
Jag måste upp, om jag i graven låg. 
Lyss, hör, ni hör kanonerna vid Jutas; 
Där avgörs finska härens återtåg. 
Jag måste dit, förrän min trupp är slagen. 
Skall vägen spärras, Adlercreutz bli tagen? 
Vad blir, du tappra här, ditt öde sen? 
Nej, doktor, nej, tänk ut en sats, min herre, 
Som gör mig för i morgon sjufalt värre, 
Men hjälper mig i dag på mina ben!”

Den unge läkarn hörde mulen ordet, 
Dock plötsligt fick hans ädla anlet dag; 
Han sänkte lugnt, helt lugnt, sin arm mot bordet 
Och strök det tomt uti ett enda drag. 
”Nu, herr general, gör ej min konst er hinder.” – 
En högre rodnad flög på Döbelns kinder, 
Och upp han sprang, fast sviktande och svag: 
”Hav tack, min unge vän, en kyss på pannan! 
Ni har förstått mig ni, som ingen annan; 
Ni är en man, och så är även jag.
/—/

Av Johan Ludvig Runeberg (Fänrik Ståls sägner, 1848)

Läs hela dikten på Projekt Runeberg

En kommentar

  1. Björn
    Björn 24 juni, 2020

    Aldrig fel med en Fänrik Stål.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *